Astma : Se orsaker, symtom och behandlingar

Astma är ett långvarigt tillstånd där luftvägarna i lungorna blir trånga på grund av inflammation och sammandragning av musklerna runt de små luftvägarna. Detta orsakar symtom som hosta, väsande andning, andfåddhet och trånghet i bröstet. Dessa symtom är intermittenta och är ofta värre på natten eller under träning.

Några av de vanligaste utlösande faktorerna som kan förvärra astmasymtomen är virusinfektioner (förkylning), damm, rök, ångor, väderförändringar, gräs- och trädpollen, päls och fjädrar från djur, dammkvalster (dermatophagoides), starka tvålar och parfym. Dessa utlösande faktorer varierar från person till person.

Astma diagnostiseras främst med lungfunktionstester, men även andra blodtester och allergitester hjälper till att ställa en korrekt diagnos. Behandlingen av astma är omfattande, men beta-2-agonister och kortikosteroider förblir huvudhjälpen i astmabehandlingen.

Livsstil och förebyggande åtgärder som att undvika utlösande faktorer, undvika livsmedel som ökar risken för astmaattacker och hålla sig borta från stress kan vara till stor hjälp när det gäller att kontrollera astmaattacker.

Symtom på astma

Du kan misstänka astma om du eller ditt barn märker av symptom som hosta och pipande andning (visslande ljud) när du andas. Detta är vanliga astmasymptom. Symtomen på astma kan kännetecknas av följande:

• Andnöd (andfåddhet) när man utsätts för utlösande faktorer.
• Cyanos (blå missfärgning av ansikte och extremiteter)
• Wheezing eller visslande ljud under andningen
• Bröstkänsla, som känns som ett spänt band runt bröstet.
• Intensiv hosta eller hosta som kan utlösas av ett allergen eller andra miljöfaktorer.
• Trötthet under och efter ett astmaanfall

Dessa symtom uppträder vanligtvis under attacker, oftast på natten. Det är därför som vissa av er kan känna er trötta på dagen. Under ett astmaanfall kan andningssvårigheterna förvärras och utvecklas till allvarligare andnöd om de inte behandlas.

De flesta läkare identifierar astma som intermittent (kommer och går) eller ihållande (varaktig). Ihållande astma kan vara mild, måttlig eller svår. Tillståndets svårighetsgrad baseras på hur ofta anfallen inträffar.

Orsaker till astma

Den exakta orsaken till astma är fortfarande inte känd. Man tror också att det är en multifaktoriell patologi som påverkas av både genetik och miljöfaktorer. När ditt immunsystem kommer i kontakt med ett allergen utlöser det i idealfallet ett immunsvar för att bekämpa allergenet. Men hos personer med astma är detta immunsvar mycket starkt, vilket leder till inflammation. Detta leder i sin tur till att luftvägarna svullnar upp och förträngs, vilket gör det svårt att andas.

Under en astmaattack kan tre saker hända:

Bronkospasm: Musklerna runt luftvägarna drar ihop sig (stramas åt). När de stramas åt gör det att luftvägarna blir trånga. Luften kan inte strömma fritt genom förträngda luftvägar.

Inflammation: Luftvägarnas slemhinnor svullnar upp. Svullna luftvägar släpper inte in eller ut lika mycket luft i lungorna.

Slemproduktion: Under attacken skapar kroppen mer slem. Detta tjocka slem täpper till luftvägarna.

Astma hos barn

Enligt riktlinjerna från Global Initiative for Asthma (GINA) lider cirka 300 miljoner människor världen över, både vuxna och barn, av astma. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har Indien cirka 15-20 miljoner astmatiker. Man uppskattar att förekomsten av astma hos barn i åldern 5-11 år ligger på 10-15 procent.

De flesta barn med astma kan inte visa några tecken eller symtom på tillståndet under lång tid eller tills de får ett astmaanfall. Dessutom kan symtomen på astma hos barn i de flesta fall förväxlas med andra luftvägssjukdomar. Därför är diagnosen av astma hos barn ganska svår och baseras enbart på symtomen.

Det finns inget känt sätt att identifiera orsaken till astma hos barn. Vissa studier har dock identifierat några faktorer som kan öka risken för astma hos barn.

Astma under graviditet

Okontrollerad astma innebär att mamman inte får tillräckligt med syre. Detta har naturligtvis negativa konsekvenser för mamman, för fortsättningen av graviditeten och för fostret i mamman. Välkontrollerad astma leder till en normal graviditet, normal förlossning och ett normalt barn.

Några av de vanligaste bekymren som en gravid kvinna kan ha när det gäller astma är följande:

• Kommer astma att påverka min graviditet eller mitt barn negativt?
• Kommer graviditeten att påverka min astma negativt?
• Kan astmamediciner tas säkert under graviditeten?
• Kommer mitt barn också att ha astma?

Väl hanterad och välkontrollerad astma skapar inga problem under graviditet och förlossning, varken för mamman eller barnet.

Riskfaktorer för astma

Några av de vanligaste utlösarna/riskfaktorerna för astma är:

• Genetik: Det finns bevis för att förekomsten av astma och dess svårighetsgrad kan påverkas av en persons arvsmassa eller genetiska sammansättning.
• Luftföroreningar: Exponering för föroreningar utomhus, som kvävedioxid och dieselpartiklar, är förknippad med ökade astmasymptom.
• Kost: Kost som är fattig på antioxidanter som A-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, magnesium och selen kan också bidra till utvecklingen av astma.
• Virusinfektioner: Luftvägsinfektioner som kan orsakas av ett virus under barndomen kan vara en orsak till astma i vuxen ålder.
• Allergener: Miljöallergener som pollen, damm eller kvalster kan utlösa en astmaattack.
• Läkemedel: Vissa läkemedel som aspirin och betablockerare är också en orsak till astmaattacker hos vissa personer.
• Motion: Motion kan förvärra astma och göra det svårt att andas.
• Kronisk bihåleinflammation: Postnäsdropp som orsakas av bihåleinflammation kan utlösa hosta och klåda i halsen, vilket kan förvärra astmasymptom.
• Insekter eller växter: Vissa människor kan vara allergiska mot vissa växter eller insekter som kan utlösa astma.
• Fetma: Övervikt ökar risken för astma och dess symtom som andnöd och väsande andning.
• Stress: Känslomässiga faktorer som stress kan utlösa inte bara ångest utan också astmasymptom som andfåddhet.
• Rök: Rök eller kemiska irriterande ämnen som rök kan också leda till astmasymptom som väsande andning och andnöd.

Behandling av astma

Den vanligaste behandlingsmetoden för personer med astma omfattar förebyggande läkemedel (även kallade kontrollanter) och läkemedel med snabb lindring (även kallade lindringsmedel).

A. Styrenheter

Dessa läkemedel hjälper till att minska svullnaden i luftvägarna och förhindra slembildning. De används främst för att förebygga astmaattacker och skydda lungorna. Dessa läkemedelsklasser är:

1. Kortikosteroider
Dessa är de bästa och vanligaste läkemedlen mot astma. De verkar genom att hämma aktiviteten hos de inflammatoriska ämnen som prostaglandiner, leukotriener och histaminer som är ansvariga för inflammationen. De klassificeras i stort sett i följande kategorier:

a) Inhalerade kortikosteroider (ICS): ICS är bland de mest effektiva antiinflammatoriska läkemedlen som finns för att behandla astma. Lågdosmonoterapi av inhalerade kortikosteroider ges vanligen som första linjens underhållsbehandling för de flesta barn och vuxna som lider av astma. Regelbunden användning av ICS har visat sig minska symtom och uppblossande astma tillsammans med en förbättring av lungfunktionen. Exempel på läkemedel som tillhör denna kategori är:

• Beclometason
• Budesonid
• Flutikason

b) Orala kortikosteroider: Dessa ges i allmänhet för akut behandling av måttlig till svår astma. Långvarig användning av orala steroider undviks i allmänhet eftersom det har förknippats med potentiellt allvarliga biverkningar. Exempel på detta är följande:

• Prednison
• Prednisolon

2. Leukotrienreceptorantagonister
Dessa läkemedel är effektiva för behandling av astma, tolereras väl och är säkra att använda. Som namnet antyder fungerar de genom att blockera verkan av en inflammationsframkallande kemisk budbärare som kallas leukotrien. Dessa läkemedel minskar därmed inflammationen i luftvägarna, förebygger astma och lindrar symtom på allergier. Vanliga exempel på dessa läkemedel är följande:

• Montelukast
• Zafirlukast

3. Biologiska terapier
Biologiska terapier som monoklonala antikroppar mot IgE, till exempel omalizumab, kan minska frekvensen av astmaattacker. Detta läkemedel ges subkutant en gång var 2-4:e vecka. Detta läkemedel är specifikt för patienter med svårkontrollerad astma med en förhöjd IgE-nivå i serum. Det ges också till personer vars astmasymtom inte förbättras ens med ICS-behandling i kombination med ett andra kontrollerande läkemedel.

B. Lindrande medel (bronkdilatatorer)

Dessa är de föredragna läkemedlen för behandling och underhåll av akuta astmasymptom och förskrivs i allmänhet till alla patienter med astma. De verkar genom att utvidga bronkiolerna och ger därmed endast tillfällig lindring. Dessa läkemedel används för att lindra astmasymtomen när de uppstår men inte för att vända den inflammation som redan har uppstått. Läkemedel som tillhör klassen bronkdilaterare är:

1. Kortverkande betaagonister (SABA).
Dessa läkemedel används för behandling av astmasymtom och dess exacerbationer. Som namnet antyder är de kända för att ge snabb lindring. Salbutamol till exempel, som är det vanligaste läkemedlet, har en verkningsstart på under 5 minuter & håller i 3 till 6 timmar. Några vanliga exempel är:

• Salbutamol
• Terbutalin
• Levalbuterol

2. Långverkande betaagonister (LABA)
Denna klass av läkemedel innehåller låga doser av kontrollanter och lindringsmedel med långvarig effekt. Dessa hjälper dig inte bara att lindra symtomen utan skyddar dig också mot astmaattacker. Dessa läkemedel används ofta tillsammans med andra läkemedel, till exempel kortikosteroider. De har en verkningsstart på mer än 5 minuter men effekten varar i minst 12 timmar. Vanliga exempel är bland annat:

• Salmeterol
• Formoterol
• Indacaterol
• Olodaterol
• Vilanterol

3. Metylxantiner
Detta är en ny klass av läkemedel som används för behandling av astma. Det är känt att de hjälper till vid behandling av astma genom att minska luftvägsinflammation och luftvägsobstruktion som ses hos astmatiker. Teofyllin är en av de metylxantiner som oftast förskrivs.

4. Antikolinergiska läkemedel
Denna klass av läkemedel fungerar genom att blockera verkan av acetylkolin, en neurotransmittor som spelar en nyckelroll i kontrollen av sammandragning av glatta muskler och inflammation. Dessa klassificeras vidare i följande kategorier:

• Kortverkande muskarinantagonister (SAMA ): Ipratropium är det vanligaste läkemedlet i denna klass. Det används för att behandla och förebygga symtom på astma och KOL samt förbättra andningen.
• Långverkande muskarinantagonister (LAMA ): Tiotropium är ett vanligt läkemedel som huvudsakligen används för behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma.

C. Andra behandlingar

Bronkial termoplastik är en bronkoskopisk behandling som använder termisk energi för att avlägsna glatt muskulatur i luftvägarna i tillgängliga bronker. Den kan minska exacerbationer hos patienter som inte svarar på maximal inhalationsbehandling.

Ofta ställda frågor