Hur påverkar luftkvaliteten hälsan?

Viktiga slutsatser: 

• Luftföroreningar är en känd riskfaktor för bland annat hjärt- och lungsjukdomar, och de ökar dödsfallen av alla orsaker bland vuxna och barn. 
• Både kort- och långvarig exponering för luftföroreningar kan öka risken för hjärtinfarkt och död. 
• Enligt American Lung Association lever mer än 40 procent av amerikanerna med ohälsosamma luftföroreningsnivåer.

Den här veckan är veckan för medvetenhet om luftkvalitet. Det är viktigt att andas frisk luft för alla, oavsett ålder och hälsa. Den dåliga nyheten är att luftföroreningar är ett stort hot mot folkhälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att luftföroreningar utomhus orsakar 4,2 miljoner förtida dödsfall varje år. 

Den goda nyheten är att luftföroreningar är ett reversibelt hot mot folkhälsan. Men vi måste alla göra vår del för att vända det.

Tyvärr drabbar det, precis som många andra hälsohot, oproportionerligt många färgade grupper och låginkomsttagare som bor och arbetar i tätbefolkade, starkt urbaniserade områden med sämre tillgång till gröna, öppna områden. 

Läs vidare för att få veta mer om hur luftkvaliteten påverkar oss alla, nu och i kommande generationer, och vad vi kan göra åt saken. 

Vad är luftkvalitet och hur mäts den?

Luftkvaliteten är en bedömning av hur hälsosam den luft du andas är. Den mäts med hjälp av AQI, eller luftkvalitetsindex. Luftkvaliteten baseras på nivåerna av många farliga ämnen i vår luft. WHO fastställer riktlinjer för vad dessa nivåer bör vara för människors hälsa. Som tur är gör miljöskyddsbyrån (EPA) det svåra arbetet åt oss genom att kombinera de komplexa vetenskapliga rekommendationerna till en lättförståelig, färgkodad skala som hjälper oss att veta hur hälsosam vår luft är.

Alla som bor i områden med dammiga skogsbränder eller smogbenägna områden känner kanske till AQI-värdena och hur de påverkar vad du kan göra och hur du känner dig. Men för många andra människor kan AQI vara något som du aldrig har hört talas om tidigare. Vi ska förklara. 

Vad betyder AQI-värdena?

AQI är ett tal mellan 0 och 500, där 0 är den bästa möjliga luftkvaliteten och 500 är den sämsta luftkvaliteten du någonsin kan tänka dig. AQI tar hänsyn till nivåerna av fem vanliga luftföroreningar som regleras av Clean Air Act:

• Ozon på marknivå
• Partiklar (PM) 
• Kolmonoxid
• Svaveldioxid
• Kvävedioxid

Det finns sex kategorier av AQI: 

1. Grön: 0 till 50 – bra, med liten eller ingen risk för hälsan.
2. Gul: 51 till 100 – acceptabelt 
3. Orange: 101-150 – ohälsosamt för känsliga grupper som äldre, barn och personer i alla åldrar med hjärt- eller lungsjukdomar. 
4. Röd: 151 till 200 – ohälsosamt för alla
5. Lila: 201 till 300 – mycket ohälsosam
6. Maroon: 301+ – farligt 

Vad orsakar luftföroreningar?

Luftföroreningar orsakas av skadliga partiklar och gaser i luften. Ämnena kan vara både mänskligt framställda och från naturliga källor. Här är några exempel på källor till luftföroreningar:

• Utsläpp från fordon
• Fabriker
• Kraftverk
• Centralvärme 
• Vedeldade kaminer
• Pollen
• Vildbränder
• Vulkaner

Ibland kommer partiklar och gaser direkt från dessa källor. Detta gäller till exempel partiklar (PM) från skogsbränder. 

Andra gånger är föroreningarna resultatet av kemiska reaktioner som sker i luften. Ett exempel på detta är marknära ozon, som är huvudbeståndsdelen i smog. 

Ozon på marknivå

Du kanske har hört talas om ozon. Ozon kan vara bra eller dåligt för vår hälsa, beroende på var det befinner sig i atmosfären. Ozonskiktet högt upp i atmosfären runt vår planet bidrar till att skydda oss från solens skadliga effekter. På marknivå är ozon dock ett hot mot hälsan. Det kan irritera huden: 

• Ögon
• Näsan
• Hals
• Lungor

Det skadar också växtlivet och minskar trädens och växternas förmåga att ta bort koldioxid från vår miljö. 

Ozon är också den viktigaste beståndsdelen i smog. Smog – det gulbruna skiktet av föroreningar som ligger som en filt över tätbefolkade stadsområden – är vad som händer när föroreningar, t.ex. från fordonsavgaser, reagerar kemiskt när de utsätts för solljus. 

Partiklar

Förutom ozon är partiklar den andra huvudkomponenten i smog. Partiklar är partiklar som kan vara fasta eller flytande, och de hänger i luften som vi andas. Dessa partiklar är kemikalier som t.ex: 

• Sulfater
• Nitrater
• Kol
• Mineralstoft

De kommer från förbränning av fossila bränslen för att driva bilar, fabriker och hem, samt från naturligt förekommande källor som skogsbränder och vulkanutbrott.

Du kan se vissa PM med ögonen, som aska och sot. Men de farligaste partiklarna är så små att du inte kan se dem. Partiklar klassificeras efter partikelstorlek: 

• Större partiklar är partiklar av storlek PM10 (diameter 10 mikrometer och mindre). De fastnar i näsans och halsens naturliga filter när vi andas in dem. 
• Mindre partiklar kan komma in i lungorna och till och med i blodomloppet, där de orsakar skador. Dessa minsta partiklar, PM2,5 (diameter 2,5 mikrometer och mindre), är de mest skadliga för människors hälsa. Dessa partiklar är 30 gånger tunnare än ett människohår! 

Andra orsaker till luftföroreningar

Andra orsaker till luftföroreningar är hälsoskadliga gaser som t.ex: 

• Kväveoxider
• Kolmonoxid
• Koldioxid
• Svaveloxider
• Flyktiga organiska föreningar (VOC)
• Luftburet bly
• Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). 

Vilka är de faktorer som påverkar luftkvaliteten?

Luftkvaliteten påverkas av vad människor – eller i vissa fall naturliga händelser – gör för att skapa luftföroreningar och hur miljön reagerar på detta. Till exempel kan vägtrafik, skogsbränder och vulkanutbrott påverka luftkvaliteten avsevärt. 

Sedan är det miljöfaktorer som avgör hur mycket luftkvaliteten påverkas. Luftföroreningsnivåerna kan förvärras av: 

• Långsam vindhastighet eller snabb vindhastighet i fel riktning.
• Högre temperaturer
• Starkt solljus
• Högre luftfuktighet

Hur luftkvaliteten påverkar hälsan

Enligt WHO var luftföroreningar utomhus ansvariga för 4,2 miljoner dödsfall i världen under 2016. Precis som många andra miljöriskfaktorer som drabbar färgade befolkningsgrupper oproportionerligt mycket är luftföroreningar ingen undantag. I USA löper färgade människor över tre gånger större risk att andas förorenad luft än vita människor.

Långsiktiga effekter av luftföroreningar

Om man andas förorenad luft ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt och stroke) och sjukdomar i andningsorganen – inklusive sämre resultat av COVID-19. Inte bara det, utan många studier har också visat att det finns ett samband mellan höga halter av fina partiklar och ökad risk för död i hjärt- och lungsjukdomar. 

Denna koppling är så väletablerad att American Heart Association, European Society of Cardiology och American Lung Association alla har utfärdat officiella uttalanden om kopplingen mellan luftföroreningar och hjärt- och lunghälsa och behovet av omedelbara åtgärder. 

Det är ännu inte klart exakt hur luftföroreningar påverkar risken för hjärt- och lungsjukdomar och död. Experter har dock några teorier. När dessa farliga kemikalier tas upp i vårt blodomlopp kan de öka blodtrycket, öka risken för blodproppar och orsaka ateroskleros (fettdepåer i artärerna). Allt detta är orsaker till hjärtsjukdomar och stroke. Ozon som andas in i lungorna orsakar en inflammation som liknar en solbränna. Partikelföroreningar utlöser astmaattacker och ökar risken för lungcancer.

Här är mer information som du behöver veta:

• Sambandet mellan luftföroreningar och död visar ett ”dos-respons”. En studie av sex amerikanska städer visade att ju högre PM2,5-nivån i luften var, desto högre var dödligheten.
• Men i uppföljningsstudien förbättrades risken för dödsfall i den befolkningen när luftkvaliteten förbättrades. 
• När barn utsätts för luftföroreningar – före födseln och under den tidiga barndomen – påverkas deras hjärn- och lungutveckling, och de löper större risk att drabbas av andningsproblem som astma senare i livet. 
• Det är inte bara sjuka barn som vi måste oroa oss för. Enligt Unicef är luftföroreningar en viktig orsak till att 600 000 barn under fem år dör varje år. 
• Studier har också visat att det finns en koppling mellan luftföroreningar och Alzheimers sjukdom, problem med kvinnors fertilitet och en högre risk för missfall och andra graviditetskomplikationer – och till och med autismspektrumstörningar. 

Luftföroreningar har också kortsiktiga effekter på hälsan 

Du behöver inte ha bott hela ditt liv i Los Angeles (som under 21 av 22 år har utsetts till den stad i USA som har de värsta ozonföroreningarna) för att riskera att drabbas av luftföroreningsrelaterade hälsokomplikationer. Även kortvarig exponering för höga nivåer av luftföroreningar (särskilt partikelföroreningar och ozon) orsakar en ökning av dödsfall och hjärtattacker. 

Vem påverkas mest av luftföroreningar? 

Luftföroreningar är dåliga för alla. Men för vissa människor är även lägre nivåer av luftföroreningar skadliga.

Dessa grupper av människor kan vara särskilt känsliga för luftföroreningar och behöver vara extra försiktiga även vid måttliga AQI-nivåer: 

• Personer med astma, KOL eller andra lungsjukdomar
• Personer med hjärtsjukdom eller riskfaktorer för hjärtsjukdom.
• Alla som tränar eller anstränger sig utomhus, även i arbetet.
• Spädbarn och barn andas snabbare och tar in mer luft än vuxna eftersom de fortfarande utvecklas.

Vilka åtgärder kan jag vidta för att minska min exponering för luftföroreningar?

Om du är känslig för luftföroreningar eller tillhör en högriskgrupp är det bästa sättet att minska din exponering för luftföroreningar att hålla ett öga på AQI i ditt område.

Om luftföroreningsnivåerna är låga behöver du inte begränsa dina aktiviteter utanför hemmet. Du bör dock se till att du begränsar den tid du tillbringar i områden med högre luftföroreningar, t.ex. nära trafikerade vägar och korsningar. 

Under ”dagar med dålig luft” är det bästa du kan göra för att skydda din hälsa att hålla dig inomhus så mycket som möjligt, hålla dig borta från områden med mycket trafik och föroreningar (om möjligt), undvika ansträngande aktiviteter utomhus (om möjligt) och hålla ett vakande öga på lokala folkhälsorekommendationer och väderprognoser. 

Här är några tips och tricks för att minska din exponering för luftföroreningar: 

• Planera din pendling så att du reser utanför rusningstid.
• Om du går eller cyklar bör du undvika huvudvägar så mycket som möjligt och istället välja en väg genom lugnare områden och helst gröna öppna platser.
• Även om du kör bil kan du minska din exponering för avgaser genom att undvika vägar med hög trafikintensitet.
• Undvik vedeldning i hemmet.
• Överväg en HEPA-luftrenare (High-Efficiency Particulate Arrestance) i ditt hem och på ditt kontor.

Även på platser med god luftkvalitet kan människor fortfarande uppleva hälsofördelar av förbättrad luftkvalitet. Ta reda på vad du kan göra för att ta ställning för miljörättvisa och förbättra vår kollektiva exponering för luftföroreningar. 

Slutsatsen

Dålig luftkvalitet kan innebära att du riskerar att drabbas av en rad hälsoproblem och sjukdomar, t.ex. hjärt- och lungsjukdomar samt astma. Detta gäller för personer som utsätts för luftföroreningar på både lång och kort sikt. Tyvärr är färgade personer och personer som bor i områden med lägre inkomster mer utsatta för luftföroreningar. Och de som är mer känsliga för luftföroreningar, t.ex. personer med redan existerande sjukdomar och äldre, löper större risk. Det är dock ett problem som kan vändas. Kontrollera ditt AQI innan du går ut på jobbet eller för att träna.